Dessa impulser, att göra något annat.
De är starka idag.
Vi sitter på golvet, jag och barnen. Sonen ligger på mage och pillar på en pop-up-låda, Dottern kör med bilar, bygger vägar och skog. Jag är med lite halvhjärtat och leker.
Jag tänker på annat jag vill göra: skriva, läsa en tidning, kolla mailen...
"Jag ska bara kolla datorn... jag är sugen på nåt gott", säger det inom mig.
Den inre "rösten" tycker att jag ska göra både det ena och det andra.
"När barnen har somnat ska jag...."
Men vadå? Stopp. Jag har ju valt att ha barnen i mitt liv, varför vill jag då vara någon annanstans?
Det jag mest önskade mig var att få ha barn och nu är de här. Detta är Livet som pågår. Livet finns inte i en framtida situation när barnen har somnat. När framtiden kommer så gör den ju det, jag behöver inte tänka på den nu.
Jag förbannar mitt ego och inser genast att det är egot som förbannar sig självt. Det är min identifikation med egot som gör mig tjurig och som får mig att tro att det inte finns några utvägar, att livet är trist, att det borde vara annorlunda och att andra borde bete sig bättre för att göra mig nöjd.
Hej kära ego. Du kan inget, du vill inget, du finns inte. Du har inga lösningar på någonting. Så varför ska jag lyssna på dig? Du sprider ingen kärlek i den här världen.
Jag väljer bort att följa impulserna och vänder mig istället inåt. Som alltid då livet gör ont blir jag påmind om att jag gått ifrån mig själv och börjat tro för mycket på surret, tankarna.
Jag ser att impulserna är just impulser och inget annat. Inget som jag är slav under. Dessa impulser är egots trick för att ta mig bort från nuet, får mig att vilja något annat än det jag just nu gör, t ex leka med barnen.
När jag umgås med och pratar med barnen kan jag vara i hjärtat!
Jag lämnar huvudet och samtidigt som jag är med barnen blir jag medveten om mitt hjärta. Ett annat sätt är att känna in kroppen inifrån samtidigt som man är tillsammans med andra. Testa och se vad som händer!
Var medveten om din kropp, känn energin i den när du är med barnen.
När du lämnar huvudet och bara är i nuet släpper du in närvaron i er samvaro. Barn märker om du inte är där. De känner av oss, vår sinnesstämning, hur vi mår, hur vi känner oss. Barnen är så öppna, de tar in allt. Hur vi beter oss när vi talar till vår partner, vilka ord vi använder, hur vi låter på rösten - allt tar de upp. Så småningom har du en perfekt spegel av ditt eget beteende. Och hur reagerar du på det?
Många tycker säkert att det är svårt att möta sig själv på det här viset. Kanske ser man sig själv i barnet - och om det är omedvetet utmålas barnet lätt till "problem".
När du talar, känn efter innan om det är vänligt eller kärleksfullt det du ska säga. När du är tillsammans med dina barn, var där, i nuet med dem. Märker du att tankarna svävar iväg, att du börjar tänka på vad du ska göra imorgon eller när barnen somnat, så kom bara tillbaks till dig själv. Flytta fokus till din kropp, känn in den, känn hjärtat. Så fort du märker att du följer med i tankarna igen - kom bara tillbaks till dig själv.
VAR VAKEN.
Om du inte är närvarande tillsammans med dina barn så är du inte där i livet med dem. Du är inte alls där. Du missar värdefull tid tillsammans med dem och barnen märker att du inte är där, att du är någon annanstans. Många av dagens barn kommer att visa dig när du inte är där med full närvaro. Tro mig - du kommer att få veta det. Att vara fullt närvarande i samspelet och vägledningen av dem kommer att vara det enda som fungerar.
Det kräver mycket av dig men ger dig Livet tillbaka. Du vaknar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar