Varför inte använda sin sommar till att stanna upp, vila i sig själv? Låta själen få ro. Först då kan vi höra dess viskningar. Lyssna: vad vill den egentligen?
Oavsett omständigheter är den inre friden alltid närvarande. Väljer jag att stirra mig blind på hindren eller kan jag öppna mig för nya möjligheter?
Det slår mig att lycksalighet inte är beroende av något utifrån, som ett hus vid havet, en het kopp kaffe på klipporna, smultron på strå. Det inre ljuset behöver inte vissa bestämda, yttre saker för att lysa. Det finns i ALLT: även regniga dagar och ledsna barn, sura äkta män och den tomma kaffeburken.
Jag vänder ansiktet mot den ljusblå kvällshimlen, andas djupt, sjunker inåt, djupare inåt. Landar i det stilla, tysta. Det vi alla söker finns där – hela tiden. Vi behöver egentligen inte vända oss alls…
Logga ut. Allt är som det ska. Låt ske.
Bäst att släppa alla förväntningar på den här världen, på att något ska vara på ett visst sätt. Allt bara är, hela tiden.
Jag släpper taget om alla ”måsten” och ”borden”. Landar, mjukt och stilla. Tilliten håller mig stadigt och tryggt. Problemen finner inget grepp. Det är minst sagt ljuvligt.
Jag ser att jag är precis där jag behöver vara just nu. Inget behöver vara annorlunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar