Isabella är här. Den vilda sjörövarflickan. Med sitt mörka
hårsvall och vita klänningar dansar hon omkring i mitt inre. Hon är en representant
för det gudomliga, sanningen. Hon återupprättar en kontakt med det jag
förlorat. Hon hjälper mig att rasera tiden, sudda ut skuggorna från det
förflutna, måla framtiden blank och dra den inåt för att återskapa det eviga
nuet. Linjär tid byts mot ”Alltid”, vilket är detsamma som evighet.
Isabella visar mig vägen. Det har funnits svåra tider då hon
sett ut som en trasa. Hålögd och grå har hon legat och flämtat i en vrå, speglat
min upplevelse av utmattning och sorg, då kärleken tycktes förlorad, eller då
jag sökte på fel ställen. Hon har fått det att pirra av liv inom mig då jag
varit på rätt väg, hon har manat på mig att söka upp människor, jobb och
utbildningar. När jag inte lyssnat har Mr Ego Himself fått in mig på avvägar.
Egot är Rädslans representant och vill få mig att tro på brist, separation och
ensamhet. Egot vill få mig att hålla mig
”på min plats”, eftersom allt annat är för ”farligt”. Men nu kan det vara nog. Det
har gjort alltför ont att följa Egots ”råd”. Jag står helt enkelt inte ut med
det längre. Bye bye Mr Ego. Du kan inget,
du vill inget, du är inget, du finns inte.
När jag är på rätt väg, och i mitt rätta sinne, dansar
Isabella. Hon älskar att dansa, med stora yviga steg. I henne ryms en glädje
som inte tycks vara av denna världen. Det är omöjligt att inte dras med.
Vad är tiden? Och finns den ens?
Jag läser min kära En kurs i mirakler: ”Syftet med tiden är att göra det möjligt för dig att använda tiden konstruktivt.”( s.36) Det vill säga att återupprätta kontakten med nuet, det eviga. ”Egot har en egendomlig uppfattning om tiden, och det är med denna uppfattning du skulle kunna börja ditt ifrågasättande. Egot investerar i hög grad det förgångna, och tror till sist att det förgångna är den enda aspekt av tiden som är meningsfull. Kom ihåg att dess tonvikt på skuld gör det möjligt för det att försäkra sig om sin kontinuitet genom att göra framtiden lik det förgångna, och således undvika nuet." (En kurs i mirakler, TB s291)
”Mamma, vad är ’nu’ för nåt?” frågar treåriga dottern. ”Är
det en siffra?”
Jag försöker förklara att nuet är det som är här hela tiden.
Men finner ändå nuet svårt att beskriva för henne. ”Det är den här stunden,
säger jag. Inte igår, inte imorgon. Nu.”
Egentligen det enda som finns, tänker jag, men säger det inte högt.
Det är som när barnen bygger med duplo. De är helt
uppslukade av stunden och helt närvarande med det de gör. De strävar inte efter
något slags mål. Även om de säger att de ska bygga ett slott så är aldrig det
färdiga resultatet det viktiga. Ofta raserar de det färdiga bygget, eller
slutar leka när de byggt klart. Vi vuxna gör ofta tvärtom. Vi stirrar oss
blinda på målet – som ligger i framtiden – och missar därför nuet, livet. Vi är
inte närvarande med det vi gör och upplever därför stress. Men det är aldrig
själva aktiviteten som gör oss stressade, det är vår upptagenhet med ”sen”.
Jag drömde häromnatten att jag var på en biograf och inte
kunde hitta utvägen. Jag letade och letade, svettig och panikslagen, efter
utgången. Men ju mer jag sprang runt desto mer tappade jag bort mig. När jag
till slut stannade upp och bad om hjälp var det inte svårt att se
vart jag skulle gå för att hitta ut…
Bara hjärtats röst som viskar inom mig vet. Vet var jag ska
gå. När livet blåser kallt, när allt faller samman, när kaos och mardrömmar
hemsöker mig. Hjärtat vet. Där dansar Isabella. Hon leder mig ut från
biografen.
Alla kan återupprätta kontakten med den delen av oss själva
som kan och vet allt. Den finns hos alla men den har flera namn. Vare sig vi
kallar det intuition, den inre rösten, en ängel, Buddha, Helige Ande,
antaryamin, den inre gudomligheten, hjälpare eller vägledare, så är det samma
sak. Det är länken till Källan, eller Gud om du så vill. Jordinvånarna tycks ha
tappat länken, förlorat sig i filmen och fastnat på biografen. Men inom dig,
här och nu, har du någon/något som kan leda dig rätt. Det gäller bara att
stanna upp och be om hjälp.