”Det finns en stor kraft i leken, men eftersom den samtidigt är skör så är den sårbar för yttre faktorer. Det finns krafter som försöker utnyttja leken för att främja sin vinst inom leksaks och spelindustrin. Andra vill använda leken för att främja sina pedagogiska effektivitetsprojekt; genom en lekpräglad undervisning kan eleverna ständigt lära sig ännu lite mer och ännu lite tidigare. Problemet är emellertid att ’tidigare och ännu mer inte nödvändigtvis är det samma som fortare och bättre’, för att låna en formulering av professor Jan Roar Björkvold. De senast åren har den traditionella småbarnspedagogiken mer och mer rört sig i riktning mot en styrd ’lek och lär’ undervisning, inte bara under skolans första år utan långt ner i förskoleåldern.”
Ur artikeln Lekens väsen på spåren av Eli Tronsmo, ur tidskriften På väg nr 3/07
Barn som verkligen får möjlighet att leka utvecklas till fria människor. Jag talar här om barns egen frivilliga lek, som inte har en vuxens övergripande mål över sig. Barnen leker för att förstå den värld de hamnat i. Inom lekens ramar kan de prova allt. De får möjlighet att göra det svåra begripligt, det traumatiska kan bli bearbetat. Livet kan behärskas genom leken. Barnen behöver inte bära svåra saker inom sig, genom leken har de direkt tillgång till terapi.
Dottern har besökt sjukhus ett par gånger i sitt liv. Det var ingen angenäm upplevelse om man ska tolka hennes reaktioner. Hon uppskattade inte att bli undersökt av någon doktor. Att vara sjuk och ta tempen är inte heller någon favorit.
Nu är hon två och ett halvt och har plötsligt börjat leka på ett helt annat sätt. Leken har gått från att främst vara utforskande och undersökande till att vara ett sätt att testa och bearbeta upplevelser och händelser, vare sig hon har varit med om dem eller hört talas om dem.
Hon leker sjukhus. I början var inte doktorn inkluderad i leken, han var helt enkelt för otäck i det verkliga livet. Men efter att ha lekt sjukhus ett tag började hon våga närma sig kärnan av det svåra. Doktorn fick vara med. Hon valde då att själv vara doktor och hon tog hand om mig som var ”sjuk”. Jag har nog aldrig blivit så väl behandlad! Jag fick ligga ned med ett skönt omslag om pannan och hon talade till mig med lugna ord, förklarade vad hon skulle göra. Jag förundrades över hennes varma bemötande.
Att ta medicin och tempen är något hon leker dagligen. Hon behöver tydligen, gång på gång, gå igenom detta som hon tyckte var så jobbigt. Hon avskydde att behöva ta penicillin när hon hade öroninflammation. Genom att leka detta blir det inte längre otäckt. Hon kan leka och börja skratta åt det som hon tidigare hade så svårt med.
Vi plåstrar om nallar och dockor, tar tempen och ger medicin. Hela tiden samma sak. Jag antar att hon kommer att leka (bearbeta) detta tills hon är klar med det. När leken ändrar form är terapin över.
Det är så lätt för oss vuxna att avbryta barnens viktiga lekar. Vi ser inte att det är deras arbete. Vi säger ”nu är det mat” eller ”nu ska vi göra det här” och så förväntar vi oss att barnen ska komma med oss på en gång. Vi har planerat in en massa fina aktiviteter som vi ska göra tillsammans.
Men jag tror att bland det allra viktigaste vi kan göra för våra barn är att låta dem leka så mycket som möjligt och att låta dem få leka färdigt. Leken är så skör och lättstörd.
På förskolorna ser jag många barn som inte leker. De har gett upp. Andra kämpar på ihärdigt, leker lite här och lite där, trots alla avbrott för pedagogiska aktiviteter och måltider som ska hinnas med. Jag vill uppmana alla vuxna, både på förskolor och hemma, att värna om leken. Låt leken fortsätta vara fri. Den är barnens egen, vi kan stötta men vi kan inte styra. Vi ska inte använda den för att få barnen dit vi vill. Inom förskolan talas det så mycket om lärande att jag ibland blir trött i öronen. Barnen lär genom lek, helt av sig själva. Det vi ska göra, anser jag, är att vara närvarande för vad barnen behöver just nu och att vara goda förebilder.
Tips:
*Ditt barn behöver vara tryggt för att kunna leka. För det lilla barnet behövs den vuxnes omedelbara närhet.
*Läs boken Lek för livet av Birgitta Knutsdotter Olofsson. Kan inte nog rekommendera den!
*Avbryt aldrig leken i onödan, låt barnet t ex ta med mellanmålet in i leken. Om barnen leker att de åker båt: servera en måltid i båten!
*När ni måste byta rum för att t ex byta blöja, se till att leken följer med! Dockan kanske också behöver byta blöja?
*Tillhandahåll den rekvisita barnet behöver för sin lek, t ex väskor och kontokort till affärslek, plåster och bandage till sjukhusleken. Vad behöver ditt barn just nu?
*Använd inte så mycket färdiga saker, detta gäller särskilt barn från ca 3 års ålder. Fantasin stimuleras bäst av enkla saker. En pinne kan till exempel symbolisera vad som helst.
*Var en god lekförebild. Det du gör i det dagliga livet tar barnen efter i sina lekar. Vad kan vara värdefullt att lära sig? Om du t ex arbetar i trädgården eller städar hemma, låt barnen vara med, på sitt sätt eller ge dem chansen att ta in sysslorna i sin lek.
